Anskaffning av bevisning i dispositiva tvistemål

Det är viktigt att ta fakta på allvar. I annat fall kan det demokratiska rättighetsskyddet inte anses som tillförlitligt. En part i ett tvistemål måste därför få tillgång till all tvisterelevant information, även den som motparten vill dölja och hålla utanför rättegången. Utan lika tillgång, finns ingen rättvis rättegång.

Präglas civilprocessen av principen att det som den ena parten har ska också motparten få? Om inte, är det dags att göra allvar av ambitionen att garantera parterna lika tillgång? Är det möjligt att förverkliga en sådan likabehandling?
Denna bok granskar olika synsätt på rätten att komma åt tvisterelevant information. Svensk civilprocess bygger på en kontradiktorisk informationsanskaffning, medan rättegångsförfarandet i USA bygger på en kooperativ (”mutual disclosure”). Vilka möjligheter finns att spåra upp och samla in bevisning och annan information i dispositiva tvistemål?

Boken har sitt värde både för praktiskt verksamma jurister och för den akademiska undervisningen.

Pris: 1600 kr (exkl. moms)

De svenska reglerna om bevisanskaffning är från 1930. - Men döm inte ut dem som ålderdomliga och illa anpassade för dagens informationsbehov, råder Peter Westberg, författare till boken ”Anskaffning av bevisning i dispositiva tvistemål”.

Enligt ett uttalande i amerikansk doktrin handlar juristutbildningen till 90 procent om att lära ut juridik medan det praktiska juristarbetet till 90 procent handlar om att leta reda på och samla in fakta, däribland bevisning.

Detta var ett av två skäl som Peter Westberg började skriva sin bok ”Anskaffning av bevisning i dispositiva tvistemål”.

- Det lät som en illavarslande slagsida, kommenterar författaren.

Det andra skälet var den enkla rättvisetanken om likabehandling. Föreställningen om en rättvis rättegång borde rimligen handla om att parter som står mot varandra i en tvist bör ges lika möjligheter att bevaka sina intressen, menar Peter Westberg.

- Däri borde bland annat ligga det självklara att båda partera ska ha tillgång till samma, för tvisten relevanta faktaunderlag, även det som inte förs in processen av parterna, som de av någon anledning vill dölja för varandra.

Ett viktigt syfte med boken har varit att undersöka just om parter i en tvist garanteras lika tillgång till all för tvisten relevant information, däribland bevisning och, om det inte är så, hur olikbehandlingen i så fall rättfärdigas och om detta rättfärdigande håller.

Ett annat viktigt syfte har varit att kartlägga olika slags regleringar, i ett komparativrättsligt perspektiv, som uppfattas ge en part reella möjligheter att komma åt bevisning som motparten och andra har.

- Det har handlat om att ställa regleringarna mot varandra för att kartlägga vilka inbördes för- och nackdelar har. Är det något av systemen som på goda grunder försöker leva upp till tanken om lika tillgång till information?, frågar sig Peter Westberg.

”Anskaffning av bevisning i dispositiva tvistemål” är i första hand skriven som en idéstudie, där olika sätt att lösa frågan om lika tillgång till information ställs mot varandra och illustreras med många exempel från svensk och utländsk praxis.

- Min förhoppning den ska ge både studenten, den akademiska läraren och den praktiskt verksamma juristen att en rimlig chans att bilda sig en uppfattning om dels vad det svenska systemet för bevisanskaffning betyder i förhållande till motsvarande system som till exempel i USA, disclosure och discovery, dels få bättre insikter i vad rättegångsbalkens regler om bevismedel ger för möjligheter till efterforskning och insamling av bevisning.

Boken ska kunna användas som handbok och uppslagsbok såväl som kurslitteratur.
 
- Jag har försökt att förse boken med ett sakregister med många sökord och ett register över relevanta bestämmelser i rättegångsbalken som skall underlätta användningen av boken. En god idé är väl att läsa sista delen av boken först för att få ett slags övergripande syn på bokens huvudsakliga budskap.

Peter Westberg tror inte att det finns någon annan bok just nu, på svenska, som har tagit ett helhetsgrepp på frågan om bevisanskaffning och ställt det svenska systemet för bevisanskaffning mot andra, för svensk rätt tänkbara regleringssystem.

”Anskaffning av bevisning i dispositiva tvistemål” har anknytning till flera aktuella händelser, intrångsundersökning i immaterialrättsliga tvister och IPRED-lagens informationsåläggande är två nyheter.

- Både de relativt nya reglerna i svensk rätt om så kallad intrångsundersökning i immaterialrättsliga intrångstvister, ett slags "privat" husrannsakan, och IPRED-lagens informationsåläggande, leta reda på vem som döljer sig bakom visst IP-nummer, är för våra breddgrader nyheter som tyder på att vi med små steg går i riktning mot den amerikanska regleringen om disclosure och discovery, på gott och ont.

Dessutom blir det allt vanligare att svenska domstolar ställs inför parters yrkanden om att på olika sätt komma åt digitalt lagrad information och det kommer sannolikt sakta men säkert göra att domstolarna blir allt generösare med att hjälpa parter som bevisligen har svårt att komma åt sådan information som de rimligen bör få komma åt för att kunna bevaka sina rättigheter, konstaterar Peter Westberg.

- Med ojämna mellanrum dyker det upp fall där domstolarna ställs inför principiellt intressanta problem och ibland tar ställningstaganden som förvånar, ibland i positiv riktning, ibland i negativ. Kanske kommer boken att ge advokater och domare uppslag om vad som är möjligt att åstadkomma med de svenska reglerna om bevisanskaffning.

Peter Westberg är juris doktor och professor i processrätt vid Lunds universitet.

Johanna Haddäng